Jag försöker se framåt, försöker se positivt på saker. Oftast har jag tankar och planer på vad jag ska göra, men när jag väl gör dem får jag ingen ro. Jag måste bli bättre på att fullfölja saker.
Jag ser fram emot att lägga mig i sängen och läsa mig till sömns.
Och jag ser fram emot imorgon. En dag på stan med Sofia och Bennie.
Jag ser också fram emot söndag, med paj och mys och film.
Och sen måndag. Min nystart. Då det är dags att börja aktivera mig själv på allvar igen. Strukturera upp dagarna. Ta långa promenader med hundarna. Träna. Jobba med boken.
Och snart fyller Vincent ett år och även det ser jag fram emot.
Och när löven börjar falla och kvällarna är mörka och kyliga.
Problemet är dock att risken finns att jag inte kommer njuta när jag väl är där. Chansen är stor att jag kommer fastna i grubbel och självklander som förstör allt det fina och trevliga. Mindfulness. Jag måste bli bättre på det igen. Och jag måste lära mig att på allvar ta tag i saker.
