Jag, Mana Tunmats, tränar (hur svårt det än är att tro på det)

Jag började träna i början av sommaren. Jag, Mana Tunmats, tränade regelbundet. Det blev tre gånger i veckan och jag började pga min rygg. Det hade ingenting med vikten att göra öht utan det var för att min rygg börjar värka så fort jag går. Efter jag bäddat sängen är jag alltid gråtfärdig av smärta och att dammsuga är ett helvete. Bara att hålla Kami i min famn, han väger 3,6 kilo, gör ont så in i helvete.

Träningen gick bra. Jag förvånade både mig själv om min omgivning när jag inte gav upp efter några gånger. Sen så gick det här med träningen åt helvete. Under en och samma vecka umgicks jag med personer jag vanligtvis inte umgås med och det visade sig bli för mycket. Jag blir ju nästan alltid utmattad av att vara social och denna gång, när det blev så intensivt, var jag utmattad i mer än två veckor. Två veckor som mestadels spenderades i soffan. Och träningen gick åt helvete.

I måndags började jag igen och idag har jag haft mitt andra träningspass och vad jag vill ha sagt är hur fantastiskt det påverkar mig. Folk har ju hela tiden tjatat om hur bra träning är för den mentala hälsan, men jag har inte orkat ta tag i det. Det har varit så mycket annat som tagit kraft och energi och jag har helt enkelt inte pallat. Men nu, nu är jag igång igen. Och förhoppningsvis kommer jag slippa bli sådär utmattad igen att det blir ansträngande bara att andas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s