Det viktigaste är att jag inte faller tillbaka i självdestruktiva mönster

Jag dömer sönder mig själv. Främst för att jag distraherar mig med Sims, men också för att jag öht mår dåligt. Jag anser fortfarande att jag inte har nån rätt att vara såhär ledsen.

Samtidigt försöker jag förklara för mig själv att det är okej att jag ägnar mig åt distraktion. Så länge jag kämpar med att andas normalt och kämpar för att inte börja gråta så fort jag vistas i verkligheten, – ja, då är det fan okej att använda Sims för att distrahera. Det viktigaste är att jag inte faller tillbaka i självdestruktiva mönster. Och medan jag spelar Sims försvinner rädslan för att vara ensam här hemma. Spelandet ger mitt hjärta och min själ en chans att hålla sig lugna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s