Mitt viktigaste nyårslöfte får bli att värdesätta och respektera mig själv

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/cd4/56135254/files/2015/01/img_1591-0.jpg
Det finns fyra dagar per år som är extra jobbiga för mig. De dagarna är midsommar, min födelsedag, jul och nyår. De fungerar som triggers för mig bara genom att existera. Fyfan vad jag egentligen hatar dem.
Jul slutade ju i kaos, som jag skrev tidigare. Vad jag hade behövt göra efteråt var att ta hand om mig själv. Ge mig själv den tid det skulle krävas för att ta mig upp på fötter igen.

Istället tvingade jag in mig själv i en social situation bara två dagar senare. Det hade funkat okej om människorna jag träffade är personer som står mig nära, personer som känner mig utan och innan och jag därför kan vara mig själv, men så var det inte nu. En av personerna var nån jag aldrig tidigare träffat och under hela tiden som de var här kändes det som ett krig inom mig.
En del av mig ville anstränga sig. Försöka komma på saker att säga, titta i ögon och vara uppmärksam och spela det där sociala spelet som fan alla andra tycks bemästra så mycket bättre än mig, men helvete jag orkade verkligen inte. Istället satt jag och var rädd för att behöva besvara samma frågor som Sofia fick, såna som ”Vad jobbar du med?” Det är så förnedrande, på ett så djupt plan. Skam. En vidrig skam.
Så istället var jag totalt omöjlig att umgås med. Mer awkward än mig kunde ingen, och inget, bli.
När jag vaknade dagen efter var ångesten återigen överväldigande. Det kändes som att jag supit mig dyngrak och tappat all kontroll och bedragit halva världen. Ångesten sa åt mig att det inte går att bli vidrigare.

Så kom nyår, den kanske absolut värsta dagen för mig. Året innan var mitt första nyår som nykter och också det första nyår sen tonåren som jag inte spenderade med vänner. Jag var inte ensam, finaste Sofia var med mig, men det kändes fortfarande som ett straff. Det där med att bli lämnad är ju fortfarande en av mina största triggers, oavsett om jag fortfarande uppfyller kriterierna för borderline eller inte.
Så nyår det året var tufft, vilket innebar ännu en sårbarhet inför detta nyår.

Jag vill inte gå in på detaljer, men Jag spenderade större delen av nyår ensam. Jag kände mig ensam och övergiven och oviktig och inget blev som det var sagt. När Sofia väl kom hit var jag så slutkörd av alla tårar och all ångest att jag var tvungen att sova några timmar. Det var inte planerat att jag skulle vara ensam så länge och när saker inte går som planerat ökar obehaget. Påslaget blev enormt och jag ringde mina föräldrar flera gånger för att få hjälp att lugna ned mig. All ångest och dagen i sig slungade tillbaka mig i tiden till då när jag var den där borderline-bruden. Hon som låg i en blodpöl på golvet en gång när hennes pojkvän kom hem efter att ha umgåtts med sina vänner. Hon som inte klarat av att vara ensam överhuvudtaget. Hon som flippat för ”minsta lilla.”

Och nu är jag så jävla orättvis mot mig själv. Jag har kommit en enormt lång väg. Att nyår blev så kaotiskt berodde enbart på att det var för dåligt planerat/ inget blev som det var tänkt och för att jag inte respekterade mig själv tillräckligt nog att ta hand om mina sårbarheter. Jag slungades in i en situation, när jag redan innan var extra sårbar, och fick flashback efter flashback till mitt tidigare liv. Det liv när jag var så otroligt sjuk. Då när jag inte hade färdigheter och kunskap att ta hand om mig själv. Numera är jag nykterist och missbrukar varken piller eller rakblad. För det mesta vet jag precis vad jag behöver för att må så bra som möjligt, men den större delen av tiden värdesätter jag inte mig själv nog att ställa krav på min omgivning. Så jag antar att det får bli mitt viktigaste nyårslöfte, – att värdesätta och respektera mig själv.

Nyår slutade i alla fall bra. Sofia och jag vräkte i oss tacos och såg på serier och gosade i soffan, precis så som jag drömt om att det skulle vara ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s