Jag gör hela tiden saker som borde godkännas som behandlingsplan men inget duger någonsin för psyk och försäkringskassan 


När jag igår skrev att jag aldrig har semester, så menade jag att jag aldrig har semester från ett jobb. Jag får aldrig chansen att känna stolthet och kompetens efter ett år av hårt arbete och att jag då förtjänar att vara ledig. Jag menade alltså inte att låta otacksam mot och missnöjd med den stundande resan till Tyskland. Den resan är ju årets absoluta höjdpunkt. Jag längtar hela tiden och blir alldeles pirrig i magen när jag tänker på att det snart är dags att åka dit igen. 

Många kan säkert tänka att jag redan har semester, eller att jag inte behöver någon eftersom jag är heltidssjukskriven och nästan bara är hemma, men det är inte så det funkar. Det går inte en dag utan att jag kämpar för mig själv och för min vardag. Eller kanske snarare kämpar med mig själv. Allt jag gör, all exponering och allt bråkande med mig själv för att må så bra som möjligt. Det är en konstant form av rehabilitering. Psyk vill ha ett möte för att sätta upp en behandlingsplan och det gör mig så arg. Vadå behandlingsplan, vad tror de att jag gör hela dagarna? Jag läser böcker för att förstå och för att lära mig hur jag ska försöka gå tillväga för att ta mig framåt och framförallt ut ur dessa återkommande depressioner. När jag tränade på egen hand, alla de gånger jag gjort det, har det funkat betydligt bättre än hjälpen jag fått från den psykiatriska fysioterapin. Samma sak med min exponering, jag gör det betydligt bättre med hjälp av människorna i min närhet än vad jag gjorde med hjälp av en boendestödjare. Pluggandet är samma sak. Komvux funkade inte för mig, för lärarna kunde aldrig riktigt förstå. Men jag läser en jävla massa böcker och studerar på så sätt på egen hand. Jag gör saker hela tiden som borde godkännas som en behandlingsplan men vad jag än gör tycks det aldrig duga gör psyk och försäkringskassan eftersom jag inte tar den hjälp de har att erbjuda. En såkallad hjälp som ändå mest tycks stjälpa mig. Så jag kämpar fan på och allt detta behöver jag tänka på när det känns som att jag inte åstadkommer någonting. Jag vet, och de som känner mig vet, att jag kämpar precis hela jävla tiden för att få mig själv att bli så stabil som möjligt. Jag har till och med beställt hem en dyr bok om hetsätning nu som ska vara bra. KBT på egen hand typ. Så nog fan har jag redan en behandlingsplan. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s