Den förbannade omställningen 


Den här omställningen är tuff. Från fyra, fina veckor mer eller mindre konstant tillsammans med Sofia, till detta – vardagen eller vad det bör kallas. Jag känner mig så jävla tom. Ensam. Sommaren 2016 har nog varit den bästa sommaren jag kan minnas och de där fyra veckorna som Sofia hade semester var så fina. Längtar fortfarande tillbaka till Tyskland och till den underbara känslan av att släppa allt kroppshat. Nu är det tillbaka igen, med full kraft. Tar på mig mer kläder än nödvändigt för att dölja så mycket som möjligt. 

I fredags och lördags var jag så trött efter all socialisering att jag sov 16, 17 timmar per dygn. Nu känner jag mig mer eller mindre återställd. Klarar iallafall av att hålla mig vaken även om det är riktigt svårt emellanåt. Räknar ner timmarna tills Sofia slutar jobbet. Vad jag borde göra är att fokusera på roliga saker som jag gjort för lite av under semestern. Skriva brev, se på reality program, spela Sims, läsa. Det är bara så svårt att ta det där första steget. När jag förbereder mig för att skriva brev känns det plötsligt så jobbigt att välja brevpapper och stickers. Väljer jag att läsa är det svårt att ta upp boken och sätta mig till rätta. Bestämmer jag mig för att se reality program och virka oroar jag mig för att inte orka handarbeta och att programtiden då blir bortkastad. Det allra bästa är ju när jag ser ett program, lever mig in i alla känslorna och låter virknålen eller stickorna gå varma. Så det får bli små steg. Minimala. Och så måste jag ju bestämma mig för vad jag ska börja med. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s