En fin, men sårbar, dag


Det är min födelsedag idag. 31 år sedan jag föddes och första födelsedagen då jag inte bryr mig om det faktum att jag blir äldre. 

Förra årets födelsedag blev en katastrof. Fick brev från Försäkringskassan som krossade min värld i bitar, jag stod helt plötsligt utan pengar, och läget var så illa att mina föräldrar tvingades förvara min medicin hos sig. Jag hade bara tillräckligt för en vecka.

I år är så mycket bättre. Jag har haft en lugn och skön dag och mått skapligt okej. Gick upp och letade fram mitt paket med garn som jag fick av Sofia i present (garn jag själv valt ut mycket noggrant vill säga) och större delen av dagen har ägnats åt virkning. Som förr i tiden, då jag kunde sitta nästan hela dagarn och bara virka. 



Har nästan blivit klar med en hund som Vincent beställt till sin födelsedag och påbörjat en tröja till mig själv med det blåa garnet på bilden. Spenderade också två avsnitt med att nysta upp härvan med lila sjalgarn och nu gäller det att hitta ett fint mönster. 

Åkte till Maxi och handlade tårtgrejer och kakor till kalaset jag ska ha imorgon. Det blir ute i Hästhagen och det känns både bra och jobbigt. Bra för att det kommer fina människor som ska fira mig. En del av mig känner dock en rädsla, eller ett äckel inför mig själv. Som att jag tvingar folk att komma, att jag snor deras dyrbara tid och tvingar dem att fira någon så obetydlig som mig. Jag känner en skam.

Det jobbiga, och läskiga, med kalaset blir ju att socialisera. Så många människor samtidigt. Det kommer bli utmanade och utmattande, men också bra för min själ. Och jag ska få träffa tvillingarna för första gången sedan midsommarhelgen ❤️ Jag saknar dem så mycket och är rädd att de ska ha glömt bort mig. 

Där kommer det igen. Min sårbarhet inför att vara människa. Kanske det bara låter negativt, allt jag har att säga om kalaset, men så är det verkligen inte. Jag uppskattar det väldigt mycket, att människor tar sig tid för mig, – det är bara så svårt att förstå. Att de verkligen gör det. 

Jag blir alltid extra sårbar när jag fyller. 

Kiba med den virkade hundens hatt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s