Tack

Jag känner ro i sinnet. Vet inte när det hände senast, och jag värdesätter det massor. 


Det var kalas idag. Gjorde två banantårtor och resten fick köpas. Jag gillar inte att baka och det blir heller aldrig bra. Då köper jag hellre, om jag ändå har pengar till det. 


Var spyfärdig innan folk började komma. Illamående och kroppen skakade något otroligt. Samtidigt kändes det också bra på något sätt. Kul. 

Tvillingarna ( + Kenny och Julia såklart ❤️) anlände samtidigt som farmor och farfar. Alwa såg lite tveksam ut när hon först såg mig, men det tog inte lång tid innan hon ville vara i min famn. 


Jag tycker det är hemskt att öppna paket när folk sitter och tittar på, men det gick betydligt bättre med hjälp av tvillingarna 😍 


Lilla Wilma ❤️ En riktig glädjespridare. 


Jag lyckades lugna ned mig ganska mycket, snabbt, och på något sätt har jag lättare att vistas bland människor när Vincent eller tvillingarna, eller en hund, finns med. Djur och barn är så mycket lättare. Jag behöver liksom inte oroa mig för hur jag beter mig på samma sätt som jag gör bland vuxna. Det där konstanta analyserandet av mig själv som gör mig galen. Och utmattad. 


När Sofias föräldrar och mormor, + Johan och Cissi anlänt blev det dags för tårta. Alwa fick sitta i mitt knä och jag fick både tårta och hallonsoda på mig. Hon var galen i båda, fast jag tror att hallonsodan vann 😉 


Nu ligger jag i ett varmt bad och svettas, med badbomb och bok och ett lugnt sinne. Det är fint det. 

Tack ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s