En kämpig vardag 

Att vakna, och sedan de närmsta efterföljande timmarna, är alltid den svåraste tiden för mig. Iallafall som det är just nu. Det är ett helvete att komma upp ur sängen och jag är så tacksam att jag har hundarna så jag måste ta mig upp och ut. Utan dem skulle jag med största säkerhet ligga kvar i sängen och nedstämdheten jag kämpar med skulle förvärras drastiskt.

Att göra kaffe är jättejobbigt och det är inte alltid jag orkar. Att bre en macka lyckas jag bara med kanske 50 procent av gångerna. Väl inne igen efter morgonpromenaden är det viktigt att jag aktiverar mig. Vissa dagar betydligt svårare än andra. De gånger jag håller på med en virkning eller stickning som faktiskt känns inspirerande är det mycket lättare. Samma sak om jag har ett eller flera inspelade favoritprogram på tivo. 

Bara jag är aktiverad är det lättare, och så länge huvudvärken håller sig borta. Just för stunden känns det okej. Har ett avsnitt av New York- fruarna och två mössor som jag stickar på. Nu får jag hoppas att det håller i sig så jag inte hamnar i det där själadödande grubblandet. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s