Livgivande tupplurar

2 timmar och 22 minuter har jag varit vaken och nu går det inte längre. Nu behöver jag få sova. Gårdagen dränerade mig, samtidigt som det ändå gav lite energi i form av glädje. Tröttheten är dock så pass stor att jag nu inte kan kämpa emot den längre. Huvudet känns varmt och händerna svullna. Och ögonen är svåra att hålla öppna.

Bättre då att sova ut och sedan ta itu med sånt jag behöver göra idag: veckoschema och tvätta håret. Hatar känslan av att sova bort helgerna men det ändå jag kan göra är egentligen att acceptera. Och känna glädje över att jag igår inte behövde någon tupplur. Det är ändå väldigt stort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s