En hjärna i katastrofläge

IMG_0198.jpg

Fy fan vilken jävla dag det har varit. Vaknade sårbar efter tre dagars utmattning. Tre dagar med noll energi. Det var meningen att jag skulle till Karla och träffa M igår men jag hade inte ens kraft att sitta upp.

Mamma började leta runt i olika LCHF-grupper för att se om hon kunde hitta ett svar på vad som var fel med mig och tillslut verkar hon ha gjort det. Saltbrist. Så nu tar jag en tesked salt och sväljer ned med massa vatten varje morgon och varje kväll. Det är fruktansvärt äckligt, och den första gången trodde jag att jag skulle spy, men sanningen är den att jag hade mer energi redan efter några timmar.

När jag vaknade imorse var jag dock slutkörd igen. Kämpade på med läsningen men jag kunde aldrig koppla av. Var livrädd. Skräckslagen. Under förmiddagspromenaden försökte jag ta in alla människor jag mötte. Se dem. Ta in att det finns människor överallt som går omkring och lever sina liv utan att vara skräckslagna. Barn i lekparken. Hundägare. Folk.

Rädslan i sig minskade i styrka men hela den här dagen har varit en enda lång pina. Extrema overklighetskänslor och problem med verkligheten. Saker som går i väggarna. Ljud från kidnappade kvinnor. En hjärna som håller på att explodera.

Jag klarar knappt ens av att skriva. Har försökt flera gånger under dagen. Har försökt förmå mig själv att bara skriva av mig av vad som än finns där inne i skallen men det har aldrig gått och nu… det här är ett inlägg jag kommer se tillbaka till och skämmas över. För jag får inget grepp. Precis som jag inte får något grepp om verkligheten.

En hel dag har passerat med en kropp och en hjärna i katastrofläge. Jag väntar på att Sofia ska komma in med hundarna så vi kan se på Robinson så jag sedan kan gömma mig i sängen med en bok och fly ett tag.

Allting är så overkligt och äckligt och obehagligt och jag hatar när det blir såhär. När jag inte vågar tro på mig själv och vad som är på riktigt och vad som är skapat av en defekt hjärna. Förhoppningsvis kommer jag somna snart, och sova gott, så jag är något så när utvilad imorgon och har kraft att ta mig an dagen istället för att konstant implodera.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s