Det känns annorlunda

IMG_1869.JPG
Kami, som snabbt lade sig till rätta på filten jag virkar till Lahti, så fort han fick en chans

Det känns annorlunda idag. Den där tjocka slöjan som låg över mig hela förra veckan tycks ha släppt det värsta av sitt grepp. Idag vaknade jag till vid åtta och lyckades utan problem hålla mig vaken. Åt ägg, gjorde kaffe och läste några timmar innan jag tog ut Kiba och Kami. Med andra ord lyckades jag få till den där viktiga morgonläsningen efter alla misslyckade försök i förra veckan.

Kami mår inte så bra. I lördags märkte vi att att haltade litegrann. På söndagen var han som vanligt. Sofia och mamma skulle röja i ett av källarförråden och jag beslöt mig för att vara med fastän jag visste att det skulle vara uttröttande.
Precis innan vi var klara hörde Lahti av sig och frågade om vi ville ta en promenad tillsammans. Jag blev glad, men förvånad eftersom hon varit ute sent kvällen innan och firat Pride, och eftersom Kami inte tycktes ha ont längre bestämde vi oss för att följa med.

IMG_1870
Nino ser alltid ut som världens mest olyckliga hund när Lahti lämnar honom.

Lahti behövde handla så vi gick till Willys. Hela tiden hade vi koll på Kami och allt tycktes gå bra.
Sofia och jag väntade ute med odjuren medan Lahti gick in i affären och Nino passade på att äta upp det äpple han hittat tidigt under promenaden och burit med sig hela vägen. Jag är otroligt svag för hundar som äter äpplen har jag märkt. Det där smaskandet, jag som annars inte klarar av minsta lilla smask, är fan som den ljuvaste jävla musik i mina öron.

IMG_1874

Såklart började det spöregna medan vi väntade och vi fick kura ihop oss under ett träd och när Lahti väl kom ut gick vi skilda vägar.

 

IMG_1881

IMG_1885

Hundarna fick inget bråttom av regnet. Istället tycktes de båda väldigt fokuserade på det gröna, goda gräset.
Så vi tog en extra sväng och gick förbi lägenheten med stort L. Fantiserade och planerade och drömde.

Hemma igen kurade vi ihop oss i soffan alla fyra och jag småtittade lite på en match på teven.
Men sedan, efter en stund, märkte vi att Kami haltade igen och vi förstod vilket jävla dumt misstag det varit att ta den där promenaden.

 

IMG_5001

Idag har han legat stilla på samma fläck sedan Sofia drog till jobbet tidigt imorse, betydligt lugnare än annars.

Under promenaden fick han gå tills han bajsat och sedan bar jag honom resten av vägen och jag ska göra mitt bästa för att se till att han vilar och tar det lugnt. Igår ville han inte stödja alls på ena frambenet, inte ens när han satt, men nu har vi varit inne i kanske tjugo minuter och än så länge beter han sig som att allt är lugnt.
Förhoppningsvis är vila allt som behövs för att han ska må bättre. Annars finns det inget annat att göra än att ta honom till veterinären, den absolut värsta plats han vet.

Men nog om det.
Trots allt mår jag helt okej idag. Jag orkade bädda sängen och småstäda lite i sovrummet och fixa mitt hår och sminka mig innan jag tog ut hundarna. Det känns stort. Fantastiskt till och med.
Och kvällen kommer bli den bästa på länge. Först spelar ÖSK vid sju och vid nio är det dags för match mellan Tottenham och Manchester United. Har längtat alldeles för mycket efter det. Vem fan hade kunnat tro att jag vid 32 års ålder helt plötsligt skulle bli mer eller mindre besatt av fotboll? Skumt som fan.

Nu ska jag fixa lite med min bullet journal och fortsätta glo på Switched at Birth (för andra gången).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s