Jag njuter av de små sakerna

Det går väldigt bra just nu. Knappt så jag vågar skriva det för tänk om allt vänder då.

Äh.

Farmor frågade idag mamma hur det var med mig och jag svarade toppen, helt utan ironi, för just nu är livet toppen. Jag skriver om dagarna och slappar på kvällarna. Pusslar, glor på Farmen med Sofia, myser med djuren.

Skrivandet har kommit tillbaka till mig. Så som det var när jag var tonåring och ingenting kunde slå det. Det bokstavligen sprutar ur mig och timmarna som går känns som några få minuter. Boken jag började på för några veckor sedan är klar. Första utkastet alltså. Nu låter jag den ligga och vila i några månader, jobbar på en ny bok, och börjar med bearbetningen när jag fått lite distans.

Det är tur att jag har hundarna så jag tar mig ut. Annars skulle jag nog skriva hela dagarna tills Sofia kommer hem och jag vet väl vid det här laget hur illa det påverkar mig att stanna inne.

På fredag är det läskomafredag, på lördag serietittarlördag och på söndag blir det ÖSK-dejt. Sofia och jag ska gå tillsammans och farmor och farfar ska ta hundarna. Det blir perfekt. Gå med hundarna till dem och sedan vidare till matchen och efteråt hämtar vi hundarna och promenerar hem.

Jag njuter. Så mycket av mitt liv handlar om njutning sedan flytten. Nu när jag verkligen bott in mig och känner mig hemma i denna stora lägenhet uppskattar jag de små detaljerna i hemmet ännu mer. Som tulpanerna som står bredvid teven på det vita, blanka tevebordet. Pusslet som växer fram på mitt pusselbord. Den friska luften som strömmar in från den öppna balkongen. Att noga dammsuga golvet. Plocka undan efter mig.

Ibland, ganska ofta faktiskt, går jag förbi gamla lägenheten och så fort jag tänker på att gå in där igen får jag en stark, både kroppslig och mental, reaktion. En blandning av skräck och ångest och lättnad att jag inte längre bor där. Jag känner mig inte längre instängd. Det känns inte som att jag fördriver dagarna i ett livlöst rum som börjar få slut på luft.

Det är obeskrivligt det jag känner men för att förenkla det säger jag såhär; jag är helt enkelt lycklig. Och otroligt tacksam.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s