Hönsmatte gånger hundra

Det har varit en jobbig vecka. Eller veckor snarare och gårdagen blev inte lättare för att Kami var hos veterinären.

Sofia gick dit med honom innan jobbet och sedan hämtade jag och pappa upp honom på eftermiddagen. Han fick sina tänder fixade och som den hönsmatte jag är kunde jag såklart inte koppla av. På torsdagskvällen satt jag och gosade och pratade med honom som att han skulle till veterinären för att avlivas och medan han var där borta gjorde jag mitt bästa för att hålla tankarna på annat.

Det var mycket tystare och lugnare än annars, när bara Kiba fanns där. En hund istället för två, som triggar varandra att skälla, och jag spenderade en väldigt stor del av dagen i tystnad. På många sätt var det en skön dag och jag klarade av att läsa.
Men fy satan vad jag saknade den där ettriga lilla jäveln.

När Sofia hörde av sig och sade att han var redo att hämtas ringde jag upp pappa och satt som på nålar medan han åt och väntade på det där samtalet om att han och mamma var på väg.

I bilen var jag inte riktigt närvarande. Var orolig som satan och nervositeten bara ökade när vi lämnade mamma och Kiba och gick in till kliniken.

Sedan, när kvinnan i receptionen gick iväg för att hämta honom, kände jag mig som en mamma som inte träffat sitt barn på veckor. Hökögonen var framme och jag trodde att varenda människa som dök upp var hon som kom bärandes på min håriga lilla boll.

Och så kom hon med lillkillen. Han såg omtöcknad och lite förvirrad ut men viftade på svansen när han fick syn på mig och pappa och började pipa och pussades och jag tog upp honom i min famn och ville aldrig släppa honom igen.

Kvinnan sade något lättsamt som att Kami inte varit så glad på dem och jag log och nickade och tror att jag fick fram att han inte gillar människor särskilt mycket. Han är verkligen sin mattes hund.

Fyra tänder blev han av med denna gång och han har bara elva kvar. Inga huggtänder alls. I en vecka ska han äta blötmat och få smärtstillande medicin.

Älskade lilla hund. Jag är så glad att allting gick bra. Och nu har Sofia fyra veckors semester ❤️ Fyra sköna veckor att tanka energi och umgås med min fantastiska fina lilla familj. Hon och Kiba ska åka iväg till djuraffären i Vivalla om en stund. Kolla om de kan hitta en munkorg till Kiba. Han är så besatt av att äta harpluttar sedan kastreringen att promenaderna inte är det minsta kul längre. De är bara jobbiga och frustrerande.

Vad Kami och jag ska göra? Förmodligen ligga i soffan. Jag med en bok och Kami vilandes på min mage.

Det kommer bli fint det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s