Blommande syrener

Jag har fyra kapitel och epilogen kvar att redigera, sedan är jag klar med andra utkastet av Starkare tillsammans. Det är en konstig känsla. Att jag nästan nått fram. Och ännu konstigare är det att jag faktiskt känner mig stolt. Att jag just nu gillar vad jag har skrivit. Just det kan förstås ändras väldigt fort, men just nu njuter jag av de positiva känslor det fyller mig med.

Jag känner mig lite sårig idag dock. Lite instabil. Mer sårbar. Kanske är det tablettmissen. Kanske något annat. Just nu tycker jag inte att det spelar någon roll vad som ligger till grund för det. Det viktiga är att jag tar hand om sårbarheterna- och mig själv – och ser till att lyssna till både kroppen och sinnet.

Planen idag blir med andra ord att ta det lite lugnare än igår. Jag ska plocka in sängkläderna som nu är torra, skriva på boken och – kanske – städa lite på övervåningen.

En stund innan jag skulle ut med hundarna på första promenaden kände jag ett obehag inför att vara utomhus som jag inte upplevt på ganska länge och det gjorde mig förvånad. Tanken på att vistas utomhus kändes nästintill omöjlig och vetskapen att jag kommer behöva ta två promenader idag gjorde inte saken bättre. Jag kunde inte bestämma mig för var och hur jag skulle gå och även det ökade på obehaget.
Jag gillar att ha saker inplanerade i förväg.

Så fort jag tagit mig ut i trapphuset lättade det dock och när jag väl kom ut var obehagskänslan borta. Helt plötsligt var det inte längre jobbigt. Snarare tvärtom. Jag tog med mig hundarna bort till postlådan på Tengvallsgatan och postade brevet jag skrev klart igår och stannade till och luktade på några syrener längs vägen. När jag var liten och bodde i Hovsta hade vi en syrenbuske och jag minns att jag aldrig kunde få nog av doften och att jag brukade knipsa av små bitar som jag satte i vatten och det är fortfarande en av mina absoluta favoritdofter. Syren och sandelträ, ingenting luktar bättre.

Och att känna doften av den blommande syrenen piggade upp mig litegrann. Jag orkade gå lite längre än tänkt med hundarna och nu när jag är hemma igen är jag nöjd och glad att jag trots allt lyckades ta en lite längre promenad med dem.

Och nu är jag redo att fortsätta redigerandet av boken. Spendera några timmar med det och sedan ska jag antingen glo på Real Housewives of Dallas och handarbeta, eller påbörja ett nytt brev. Jag tar det som det kommer.

P.S. SPURS ÄR VIDARE TILL FINALEN AV CHAMPIONS LEAGUE!!! 😃😃😃😃

Yule och jul

IMG_2936.jpg

Klockan är precis 11:17 och jag blev precis klar med städningen av toaletterna. Seriöst, vem hade kunnat tro att jag kan vara produktiv så jävla tidigt på dagen? För mig är det fortfarande bara morgon.

Årets Yule är på väg att passera. Själva vintersolståndet som var i fredags orkade jag inte fira annat än genom att säga hej solen, men det försöker jag ta igen nu. Sofia och jag har spenderat 23e och 24e ensamma och det har varit riktigt fint. För några år sedan skulle jag gått sönder av att vara ensam med Sofia under julafton, men nu, – det kändes bara fint.

Den 23e spelade vi Bingolotto precis som vi gjort de senaste åren. Som vanligt vann vi nada, inte ens en liten nyårslott, men mysigt var det ändå. Vi käkade julmat, såg lite fotboll och spelade Monopol också.

Och julafton ❤

IMG_2940.JPG

En riktigt iskall morgonpromenad med alldeles för glada hundar.

 

IMG_3810.JPG

Har försökt hitta glögg som är både alkoholfri och sockerfri men tydligen måste jag välja mellan att fortsätta vara nykter eller sockerfri. Så tillslut provade jag att göra egen glögg som förvånande nog blev förvånansvärt bra. Så nu kan jag dricka glögg hela dagarna om jag skulle känna för det.

 

IMG_2945.jpg

Älskade Sofia, som ville dölja tallriken för att det såg så fult ut när hon ätit (ja, hon är jävligt knäpp den där).

 

IMG_2947.jpg

Julfin Kami som absolut inte ville ha glittret runt sig.

 

IMG_2952.jpg

Och Kiba, han blev sur för att han inte fick någon ostbit som belöning för posandet.

 

IMG_2955.jpg

Förutom att äta och göra en jävla massa kesokakor till idag spelade vi också Vem vet mest, glodde på Bonde söker fru från förra året och avslutade dagen med kola och Solsidan-filmen och lite stickning.
Efteråt lade jag mig i sängen och läste i Pappaklausulen som Sofia gett mig i julklapp och den är så jävla fint skriven att jag inte ville sova.

 

Idag blir det fullt hus. Sofias föräldrar och mormor, mina föräldrar, min bror och farmor och farfar. Det kommer bli fint, men jag vet också att jag kommer få betala för det i efterhand. Jag kommer bli slutkörd och sova alldeles för mycket och säkerligen också ha ångest för att jag sover bort dagarna.
Men det ska jag försöka att inte fokusera på just nu. Nu, och när alla är här, ska jag försöka njuta till fullo och uppskatta våra fina familjer.

Sofia började precis dammsuga och jag ska väl börja klä på mig. Och läsa. Läsa för att tanka energi ❤

Mental överbelastning

Ligger i sängen och fokuserar på att ta det lugnt. Veckan som gått har varit fin men ansträngande och jag behöver vila upp mig så mycket som möjligt.

I tisdags var jag till Karla och träffade M och på kvällen kom Sofias föräldrar och mormor hit. Sofias mormor fyllde i slutet av november och både Sofia och jag ville vara med och fira henne, men då det var så mycket på gång för mig såg de till att komma hit och fira henne istället. Jag har sådan tur som får ha så fina människor omkring mig ♥️ Vi passade också på att överraska Morgan med triss eftersom han fyller snart och vi serverade kesokaka med saffran och hade allmänt trevligt.

På onsdagen flippade Kibas snopp ur (jag orkar verkligen inte förklara) och jag blev såklart väldigt trött efter det.

I fredags kom Lahti hit och såg Idol med oss och på lördagen åkte Sofia till Lek och buslandet med småtjejerna. En kombinerad julklapp och födelsedagspresent åt dem.

Sofias mormor i sjalen jag gjort henne, Kiba som tigger från Lahti och hundar som väntar på att matte ska bli klar på toan

Så med andra ord är jag väldigt trött just nu. Idag och imorgon ska jag försöka vila upp mig så mycket det bara går för på tisdag ska vi med Kiba till veterinären och på torsdag ska Sofia på julfest med jobbet.

Alltså är det lika bra att redan nu försöka acceptera att det kommer vara ett gäng dagar framöver då jag inte kommer orka så mycket. Ska ändra lite på veckans städschema så det funkar bättre med min energinivå och jag ska tillåta mig själv att glo på precis hur mycket realityprogram på tv jag vill eftersom det är det perfekta sättet för min överbelastade hjärna att få en stunds vila.

Fint och uttröttande

IMG_3390.JPG

Idag har varit en sån där ovanlig dag som en fin födelsedag innebär. En relativt stressfri födelsedag fastän jag stått för firandet.

Igår bakade jag kolasnittar och kärlekskakor och idag, strax innan gästerna började anlända, gjorde jag en tigerkaka. Det är säkert första gången på tjugo år som jag inte ätit min banantårta när jag fyller, och hade någon frågat mig för ett år sedan om jag någonsin skulle kunna tänka mig att vara utan den när jag fyller skulle jag sagt att det var omöjligt.

Det blev fint hur som helst. Lugnt och skönt och jag kunde rofyllt slå mig ned i soffan med en hund på vardera sida om mig.

IMG_1770.jpg
Farfar bjöd på lite högläsning ❤

IMG_1779IMG_1783IMG_1788

Bortskämd blev jag också och kan inte riktigt slita blicken från högen med böcker jag fick. Kalaset började vid tolv. Från början hade jag tänkt ha det runt tre, fyra men när jag insåg att jag då skulle missa Tottenhams match flyttade jag fram tiden några timmar.

Efteråt, när alla gett sig av igen, var jag nöjd och slutkörd. Så kom ångesten och overkligheten med en jävla kraft och att försöka hålla fokus på matchen var mer eller mindre omöjligt. Inte förrän Harry Kane gjorde mål i 77:e minuten lyckades jag vakna till något.
Nu har jag även sett PSGs match i efterhand och även den var svår att fokusera på. Känslopåslaget är för starkt. Ångesten har gett med sig men jag är slutkörd och sårbar och längtar efter att få gå och lägga mig.

Hade dock inte räknat med någonting annat. Det blev mycket med Sofias övernattning på Loka Brunn följt av mitt kalas och nu ska jag fokusera på att ta hand om mig själv. Imorgon ska jag slappa runt hela dagen och på måndag har jag tid på Karla igen för att träffa M och fastän det innebär en massa exponering vet jag också att det brukar ge mig energi. Och sedan på kvällen spelar – äntligen – ÖSK match.

(Torsdagen, när Sofia var borta, funkade bättre än förväntat.  Jag hade mysigt med mamma och kunde stå ut med obehaget och overklighetskänslorna och ta tillvara på mamma-tiden. På kvällen såg vi utfrågningen av Ebba Busch Thor och blev båda lika frustrerad, arga och fulla i skratt av sakerna hon hade att säga.

Det var svårare att somna. Kunde inte släppa tanken på att det plötsligt skulle ringa på dörren och jobbade hårt med att försöka få mig själv att slappna av. Vaknade även några gånger under natten, men när morgonen väl grydde kunde jag andas ut igen).

Nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och se om jag kan läsa lite. Behöver det. Stänga av och ha tyst omkring mig och vara glad över att jag nått 33 år, jag som var övertygad om att jag inte skulle få uppleva min 21-årsdag.

Det har varit kaos

IMG_0628.jpg

Den här veckan har inte varit kul. När jag får för mig att jag håller på att förlora mitt förstånd, då är det illa.
Troligtvis är orsaken en blandning av förra fredagens många ansträngningar och att jag både fredag och lördag klantade mig med antipsykotikan. Det har varit en vecka fylld med skräck, dissociation, overklighetskänslor, gränspsykosliknande skit och en jävla massa ångest. Tillslut hade jag så svårt att stå ut att jag satte mig framför Sims. Sims funkar ofta bra när jag behöver ta till en ordentlig stå ut-färdighet. Det negativa är att jag blir så fast att det mesta annat känns trist och menlöst.

Men idag, under eftermiddagspromenaden, kände jag att det äntligen började släppa. Jag kunde njuta av hundarna och vädret och av att känna min kropp arbeta. Äntligen kunde jag andas ordentligt igen.

Och det är tur det, för imorgon inträffar den första av årets två höjdpunkter – Read-A-Thon!

Klockan två imorgon är starttiden och sedan ligger allt fokus de närmaste 24 timmarna på att läsa (och sova om det är natt). Jag ska dricka så jävla mycket kaffe så jag orkar hålla mig vaken länge och sedan på söndagsmorgonen så jag orkar hålla mig vaken resten av tiden. Så pass pigg som jag är nu har jag aldrig varit under ett Readathon tidigare och jag hoppas att det kommer visa sig i effektivitet.

IMG_0642.jpg

Till denna gång har jag lyxat till det lite extra genom att köpa sex böcker just till detta tillfälle. Tre kortare romaner (Allt som blir kvar av Sandra Beijer, Simone av Denise Rudberg och Pojken under bron av Katarina Wennstam) och tre serieromaner (Hondjurets samlade värk av Inger EdelfeldtGängkrig 145 av Jens Lapidus och Peter Bergting och Ghost World av Daniel Clowes). Om jag mot all förmodan skulle hinna läsa klart alla sex innan de 24 timmarna passerat har jag en liten bonusbok som kom med posten igår – Judasvaggan av Caroline Engvall. 
Med andra ord har jag en riktig höjdarhelg framför mig. Och jag är redo att försvinna in i alla dessa världar och glömma bort min egen verklighet för en stund.