Yule och jul

IMG_2936.jpg

Klockan är precis 11:17 och jag blev precis klar med städningen av toaletterna. Seriöst, vem hade kunnat tro att jag kan vara produktiv så jävla tidigt på dagen? För mig är det fortfarande bara morgon.

Årets Yule är på väg att passera. Själva vintersolståndet som var i fredags orkade jag inte fira annat än genom att säga hej solen, men det försöker jag ta igen nu. Sofia och jag har spenderat 23e och 24e ensamma och det har varit riktigt fint. För några år sedan skulle jag gått sönder av att vara ensam med Sofia under julafton, men nu, – det kändes bara fint.

Den 23e spelade vi Bingolotto precis som vi gjort de senaste åren. Som vanligt vann vi nada, inte ens en liten nyårslott, men mysigt var det ändå. Vi käkade julmat, såg lite fotboll och spelade Monopol också.

Och julafton ❤

IMG_2940.JPG

En riktigt iskall morgonpromenad med alldeles för glada hundar.

 

IMG_3810.JPG

Har försökt hitta glögg som är både alkoholfri och sockerfri men tydligen måste jag välja mellan att fortsätta vara nykter eller sockerfri. Så tillslut provade jag att göra egen glögg som förvånande nog blev förvånansvärt bra. Så nu kan jag dricka glögg hela dagarna om jag skulle känna för det.

 

IMG_2945.jpg

Älskade Sofia, som ville dölja tallriken för att det såg så fult ut när hon ätit (ja, hon är jävligt knäpp den där).

 

IMG_2947.jpg

Julfin Kami som absolut inte ville ha glittret runt sig.

 

IMG_2952.jpg

Och Kiba, han blev sur för att han inte fick någon ostbit som belöning för posandet.

 

IMG_2955.jpg

Förutom att äta och göra en jävla massa kesokakor till idag spelade vi också Vem vet mest, glodde på Bonde söker fru från förra året och avslutade dagen med kola och Solsidan-filmen och lite stickning.
Efteråt lade jag mig i sängen och läste i Pappaklausulen som Sofia gett mig i julklapp och den är så jävla fint skriven att jag inte ville sova.

 

Idag blir det fullt hus. Sofias föräldrar och mormor, mina föräldrar, min bror och farmor och farfar. Det kommer bli fint, men jag vet också att jag kommer få betala för det i efterhand. Jag kommer bli slutkörd och sova alldeles för mycket och säkerligen också ha ångest för att jag sover bort dagarna.
Men det ska jag försöka att inte fokusera på just nu. Nu, och när alla är här, ska jag försöka njuta till fullo och uppskatta våra fina familjer.

Sofia började precis dammsuga och jag ska väl börja klä på mig. Och läsa. Läsa för att tanka energi ❤

Inte som planerat

Är lite småbitter. Hann vara pigg och glad i ungefär en vecka innan jag blev sjuk. Såklart. Så självklart. Livslusten som började komma tillbaka har nu mer eller mindre försvunnit igen och som alltid när jag är sjuk får jag för mig att det aldrig kommer vända igen.

Mabon i söndags blev inte alls den där mysiga dagen jag planerat för. Istället blev det soffliggande och svimkänslor när jag försökte göra någonting. Sofia är sjuk hon med. Vi ligger i varsin del av soffan och gnäller ikapp.
Och eftersom jag är sjuk blir det ingen match för mig idag. Det känns surt som fan. Har längtat efter det här sedan förra matchen vi var på, men jag ska göra det bästa av situationen. Iallafall försöka. Nedbäddad i soffan med något gott att äta på. Och eftersom jag ser matchen på teve kommer jag hinna se hela Uniteds match som börjar vid nio. Alltid något.

Så mycket att vara tacksam för

Jag blir lycklig av att titta på mitt höstklädda altare. Ännu lyckligare blir jag när jag tänker på att jag snart kommer bo stort nog för att ha plats med ett ”riktigt” altare. Ett altare som kommer rymma allt det där som jag vill att det ska rymma och som jag kan slå mig ned framför och meditera.

Jag blir också lycklig när jag tänker på att det imorgon är fredag och Sofia slutar tidigt. Massa idol på kvällen och under resten av helgen kommer det bli en jävla massa fotboll.

På lördag behöver vi ta tag i att begrava Juno. Hon ligger fortfarande i frysen och det känns fan inte bra.

På Söndag är det äntligen Mabon och vi ska fira med pannkakor till frukost, rostbiff till middag och saffranskryddad ostkaka till efterrätt. Och sedan, nästa högtid – som är Samhain – kommer jag fira i nya, fina lägenheten.

Det kan inte bli mycket bättre än så 😊

Irriterande ungjävlar och en fantastisk natur

IMG_2134.jpg

Dagens förmiddagspromenad var magisk. En sådan där skön promenad då jag lyckades släppa all oro och fokuserade på att plocka fina saker från naturen att dekorera mitt altare med till Mabon. Pinnen ska dock inte vara på altaret, det är altaret alldeles för litet för, utan den är till för mitt tacksamhetsträd. Och titta på den; den är som skapad att användas till ett litet miniträd 🙂

Dock förstördes promenaden litegrann av några ungar som orienterade i parken. Ungar runt åtta år som tydligen inte har något som helst vett när det gäller hundar. Först var det tre, fyra killar som kom springandes och skrikandes rakt emot oss. Eftersom de tackolov kom framifrån hann jag hålla hundarna kort och Kami försökte inte ens kasta sig mot dem, fastän barnen passerade oss på båda sidor, inte mer än två meter ifrån oss.
Men sedan, en liten stund senare, kom ett gäng flickor rusande alldeles bakom oss. De var inte ens en meter ifrån oss när jag märkte dem (och jag har stenkoll på allt som pågår runtom oss när jag är ute med hundarna), på båda sidor, och de skrämde slag på Kiba och jag muttrade ett irriterat men hurrni och önskade att jag hade styrka nog att faktiskt säga till dem. För det de gjorde är inte okej någonstans. Hade mina hundar huggit hade jag åkt på det, jag hade fått skiten. Inte ungjävlarna som inte fått lära sig vett runt hundar. Till och med Vincent, som är en vild och galen liten unge, hade fan så mycket mer vett när han var halva deras ålder. Jag blir bara så jävla förbannad på alla dessa föräldrar som inte lär sina barn att visa djur respekt. Vet inte hur många gånger småbarn och deras föräldrar smugit sig på mig från ingenstans och räknat med att mina hundar vill hälsa på deras små änglar. Herregud, Kami hatar barn! Han hatar barn mer än vad han hatar vita, små ettriga hundar som beter sig precis som han själv. Och det är okej. Hundar måste inte tycka om barn!

IMG_2122.JPG

Men nog om det. I måndags (eller var det i tisdags?) träffade Sofia och jag Lahti och Nino för en spontan promenad tillsammans. Jag som överlag avskyr spontana saker gillar våra spontana promenader. En stund utomhus i det allra bästa sällskapet, det ger mig alltid energi. Och bilden här ovan, på mig, Nino, Kiba och Kami gör mig så jävla lycklig att titta på. För jag minns hur lycklig jag var när fotot togs.

Den här veckan har jag mått mycket bättre igen. Jag har fått tillbaka energi och kan känna glädje och vilja att göra saker. På tisdag ska jag se ÖSK spela igen och blir pirrig i magen så fort jag tänker på det och jag får lyckokickar när jag tänker tillbaka till matchen vi var på i lördags. Vem hade kunnat tro att fotboll skulle fylla mig med så mycket glädje?

Idag ska jag mest rita och glo på serier. Jag ska också dekorera mitt altare, baka fröknäcke och se på Idol och The Affair med Sofia. Och imorgon är det fredag, Sofia slutar redan vid ett och om jag har tur ska vi träffa Lahti.

Välkommen våren

IMG_3800.JPG

Jag är rätt instabil just nu. I helgen var jag ett grinigt monster utan att förstå varför och de senaste dagarna har overklighetskänslorna varit påtagliga. Jag vet inte vad som ligger till grund för dessa sårbarheter. Vet inte vad de kommer ifrån.
Men idag har jag ändå kunnat vara glad trots overklighetskänslorna. Det är Ostara och våren är officiellt här. Under promenaderna under dagen har jag varit extra mindful på vårtecken och sånt. Kvittrande fåglar, smältande snö.

IMG_0130.jpg

IMG_0142.JPG

Förutom det har jag inte gjort något speciellt för att det är Ostara. Från början hade jag tänkt bjuda hit mina föräldrar på middag, men det var innan jag insåg att de skulle vara i Spanien.

Jag har dock varit produktiv idag. Läste två och en halv timme imorse och det är mäktigt att se hur mycket lugnare jag blir under dagen när jag hunnit läsa några timmar innan det är dags att ta itu med allt det vardagliga.
Jag har också skrivit klart ett brev, vattnat blommorna och tvättat två maskiner med tvätt. Och just det, jag lyckades ta ut soporna imorse.

Och därav tror jag glädjen kommer. Att jag orkat och lyckats. Men nu är jag trött och huvudet fyllt med geggig dimma. Har försökt jobba lite med boken men det funkar inte riktigt när hjärnan inte vill vara med. Istället ska jag kolla upp recept på något gott att göra till ikväll och sedan läsa. Eller sticka och glo på Degrassi. Vilket som innebär iallafall avkoppling för hjärnan och det är precis vad jag behöver just nu.